Åsa Forsblad Morisse tillhör Uppsala stadsteaters fasta ensemble.
Medverkar under under spelåret 2024/2025 i Jernbanan och Rosens namn.
Åsa Forsblad Morisse är utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995.
Hon har under åren varit verksam på flera teatrar i Sverige. Efter sina studier var hon bland annat på Ensembleteatern i Malmö, Unga Riks och Stockholms stadsteater.
Åsa har även synts på film och tv, till exempel i SVT-produktionen S:t Mikael (1998).
Mellan 2013–2016 drev hon sommarteatern på Marsvinsholm utanför Ystad.
Till Uppsala stadsteater kom hon för första gången år 2002, och sedan dess har hon spelat många roller i alla tänkbara genrer, från musikaler och dansteater till komedier och tragedier.
År 2015 spelade hon Ester Nilsson i Egenmäktigt förfarande. Samma år uppmärksammades insatsen när hon tilldelades ett stipendium ur Inez och Sten Hermelins fond. År 2018 mottog Åsa Region Uppsalas kulturstipendium ”För sitt starka konstnärskap och som uppmuntran till fortsatt utveckling”.
Åsa Forsblad Morisses hemsida: www.asaforsblad.se
När kom du till Uppsala stadsteater?
Jag kom hit allra första gången på ett pjäskontrakt 2002. Stefan Böhm var chef och vi skulle göra en jättestor Alan Ayckbourn-uppsättning som hette House and Garden. Det var som två pjäser i en, där båda akterna utspelade sig samtidigt, House på Stora scenen och Garden på sidoscenen. Publiken såg först House eller Garden och sen den andra, men vi skådespelare spelade båda akterna samtidigt. Det var mycket timing, ofta på sekunden, och vi hade ett avancerat lampsystem för att få allt att klaffa.
Min man, Aksel, hade jobbat här som skådespelare i några år, så jag var ganska bekant med miljön. Det var så kul att komma in i huset och jobba här! Det är känt för att vara ett bra teaterhus. Men jag förstod inte alls Uppsala som stad, jag hade bara mycket vaga begrepp om var teatern låg. Vi flyttade hit år 2009 och nu kan jag väl säga att jag hittar bra i stan!
Har du några extra kära minnen från teatern?
En fantastisk uppsättning för mig var Egenmäktigt förfarande. Uppsättningen hade ett stort publikintresse redan från början, innan vi ens hade börjat repetera. Många hade synpunkter romanen som föreställningen byggde på och var ganska uppretade på Ester Nilsson, rollfiguren som jag spelade. Jag kommer ihåg att jag tänkte på premiärdagen: Herregud, det här vågar man ju nästan inte göra. Men det blev en varm stämning i salongen och jag uppfattade att publiken var helt med. För när jag hade sagt sista repliken och ljuset gick upp, så ställde sig hela publiken upp direkt. Vår föreställning hade tilltalat publiken! Det är så fint att ha varit en del av det. Vi fyra som spelade fick en väldigt fin sammanhållning. Och jag fick ett väldigt stort förtroende från regissören. Texten är ju så precis, med varje ord vägt på guldvåg, där jag som skådespelare måste bottna i varje replik. Men jag fick löpa linan ut och det var en roll som passade mig väldigt bra.
Efteråt var det många som sa till mig, efter att ha sett föreställningen, att de nu förstod logiken i Ester Nilssons beteende. Att se historien tredimensionellt framför sig kunde få dem att ändra uppfattning om henne.
Ett annat minne! Evigt ung hette en föreställning som spelades här på teatern och som Erik Gedeon hade skrivit. Plötsligt en eftermiddag fick jag ett samtal från teatern. Jag jobbade inte här vid teatern just då, men en av skådespelarna i ensemblen hade blivit sjuk och jag blev tillfrågad om jag kunde hoppa in. Det var full salong och man ville inte ställa in. Klockan var två och föreställningen skulle börja vid klockan sex. Jag hade bara sett Evigt ung en gång då, och det var flera månader tidigare.
Men jag tog mig ner till teatern och fick ett manus där bara mina repliker stod. Det var egentligen inte så många repliker, utan spelet var mer baserat på händelser och fylldes ut med mycket sång och musik. Man spelade sig själv som jättegammal på en scen. Jag fick en kort genomgång av föreställningen, hur den började och vad som hände. Sedan satt vi i sminket i 40 minuter, det var påbyggnader och mycket som skulle göras.
Innan vi klev ut på scenen gick Linus, som var teaterchef, ut och berättade att vi hade en ersättare på grund av sjukdom. Direkt kunde man märka att det blev en förhöjd närvaro i salongen. Jag hade mitt manus gömt i soffan där vi satt på scenen, men jag behövde aldrig ta fram det. Jag tittade ibland på Lina, som sufflerade, som kunde ge mig några hintar med ögonen vart jag skulle gå eller röra mig. Men eftersom vi skulle spela så gamla så var det en bra täckmantel, man kunde vara lite virrig. Men det var riktigt häftigt!
Långt senare skulle man sätta upp den igen. Personen som jag tidigare hade hoppat in för blev föräldraledig, så jag fick frågan om att göra den rollen. Det var en riktigt rolig uppsättning. Jag får fortfarande frågor om när den kommer tillbaka, om vi ska sätta upp den igen.
Vad är det bästa med att vara skådespelare?
Att man ständigt blir utmanad att jobba med nya människor, med nya texter och med olika genrer.
Jag älskar också ögonblicket när man känner hela samarbetet. Den här stunden precis innan vi släpper in publiken till exempel. När publikvärdarna kommer in, ser över salongen, går igenom bänkraderna. Teknikerna har gjort sitt och vi skådespelare är uppvärmda bakom scenen. Man känner att hela huset är inriktat på samma sak. Att ge publiken en upplevelse. Och prick klockan sju, då ska det vara igång. Det är en kraftansamling som gör mig lycklig.
TIDIGARE PÅ UPPSALA STADSTEATER
Tysk höst av Stig Dagerman, dramatisering av Stig Hansén, regi: Anna Takanen. Spelåret 2023/2024
Firma Fabergé på Bolsjaja Morskajagatan nummer 24 av & regi: Jonas Österberg Nilsson. Spelåret 2023/2024
Dottern av Lena Andersson, dramatisering & regi: Karin Parrot Jonzon. Spelåret 2023/2024
Julius Cæsar av William Shakespeare. Bearbetning & regi: Jonas Österberg Nilsson. Spelåret 2022/2023.
Älskad, saknad av & regi Carl Johan Karlson. Spelåret 2022/2023
Djur som hatar människor, regi: Erik Gedeon, 25/9 2021
Svindlande höjder av Emily Brontë, regi: Melody Parker, premiär 4/12 2021
Meningen med döden av Erik Gedeon, regi: Erik Gedeon, premiär 25/1 2020
Pennskaftet av Elin Wägner/Johanna Emanuelsson, regi: Maria Löfgren, premiär 28/9 2019
Eliten av Isabel Cruz Liljegren, Helle Rossing & Siri Areyuna Wilhelmsson, regi: Helle Rossing, premiär 9/5 2019
Big Fish av John August och Andrew Lippa, regi: Ronny Danielsson, premiär 2/3 2019
Det lider mot jul av Petra Brylander, regi: Petra Brylander, premiär 6/12 2018
En advokats död av Anders Frigell, regi: Johan Huldt, premiär 5/10 2018
Ett skri i natten av Anders Lundin och Hans Marklund, regi: Hans Marklund, premiär 17/2 2018
Massakerguden av Yasmina Reza, regi: Anders Lundorph, premiär 9/12 2017
Det finns ingen nysnö av Petra Brylander, Åsa Forsblad Morisse & Olle Törnqvist, regi: Olle Törnqvist 1/9 2017
Som i en dröm av Birgitta Egerbladh, regi: Birgitta Egerbladh, premiär 4/2 2017
Nysningen av Neil Simon, regi: Aksel Morisse, premiär 19/1 2017
Spelman på taket av Joseph Stein/Jerry Bock/ Sheldon Harnick, regi: Ronny Danielsson, premiär 12/11 2016
Kosmos+ av Kirsten Dehlholm, regi: Kirsten Dehlholm, premiär 12/3 2016
Att göra en Tartuffe av Dennis Magnusson, regi: Dennis Sandin, premiär 20/2 2016
Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson, regi: Karin Parrot Jonzon, premiär 11/9 2015
Partiledaren som klev in i kylan av Stina Oscarsson efter Daniel Suhonens bok, regi: Dennis Sandin, premiär 25/4 2015
Tjock-Steffe av Martin Lindberg, regi: Martin Lindberg 21/2 2015
Morbror Vanja av Anton Tjechov, regi: Yana Ross, premiär 18/10 2014
Stjärnan och odjuret av Dennis Magnusson, regi: Sara Cronberg, premiär 7/3 2014
Min vän fascisten av Klas Abrahamsson och Erik Gedeon, regi: Sara Cronberg, premiär 26/10 2013
Varför blir det rörigt av Gregory Batesson, regi: Carlos Manuel 9/11 2012
4 dagar i april av Magnus Alkarp, regi: Sara Cronberg, premiär 18/2 2012
Romeo och Julia av William Shakespeare, regi: Heinrich Christensen, premiär 3/12 2011
Tolvskillingsoperan av Berthold Brecht, regi: Sandin, premiär 17/9 2011
Evigt ung av Erik Gedeon, regi: Olle Törnqvist, premiär 16/3 2011
Män som blir en smula irriterade i sällskap med kvinnor av Nikolaj Cederholm, premiär 19/2 2011
7:3 Återbesöket av Dennis Magnusson, regi: Dennis Sandin, premiär 5/12 2010
Palme av Carolina Frände m.fl., regi: Carolina Frände, premiär 25/9 2009
De frusna på torget (1982) av Lucas Svensson, regi: Tobias Theorell, premiär 2/4 2006
Långt hem av Mikael Olsson, regi: Jenny Andreasson, premiär 3/12 2004
Slättskymning av Lisa Langseth, regi: Sara Cronberg, premiär 17/9 2004
House and Garden av Alan Ayckbourn, regi: Stefan Böhm & Martin Lindberg, premiär 24/1 2003